Hantering och förvaring av farliga ämnen

Dagligen använder vi brandfarliga och explosiva ämnen utan att vi kanske alltid tänker på det – som bränslen, lösningsmedel eller rengöringsmedel. För det mesta utan att olyckshändelser sker, men om och när olyckan är framme blir konsekvenserna ofta allvarliga. Årligen brännskadas barn och vuxna och egendom förstörs i bränder som startat på grund av felaktig eller olämplig hantering av brandfarliga vätskor. Därför finns det också lagar och regler kring hantering och förvaring av brandfarliga och explosiva ämnen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en broschyr  där detta beskrivs mer ingående: Brandfarliga vätskor i hem- och fritidsmiljö

Brandfarliga vätskor

Vätskor som börjar brinna vid en temperatur på 100˚C eller lägre kallas brandfarliga vätskor. Vätskorna delas in i tre klasser och exempel på vanligt förekommande brandfarliga vätskor är bensin och etanol (klass ett), fotogen och lacknafta (klass två) samt eldningsolja och diesel (klass tre).

I ditt hem får du förvara sammanlagt högst 100 liter brandfarliga vätskor. Drivmedel i fordon och reservdunk räknas inte in i detta. Du får också förvara högst 10 000 liter brandfarlig vätska klass tre (eldningsolja och diesel) för uppvärmning och elproduktion, men detta får inte förvaras i bostaden. Skulle du behöva förvara mer än detta hemma måste du ansöka om tillstånd hos räddningstjänsten.

Observera att du bara får förvara brandfarliga vätskor för hushållsbehov och inte för någon annans räkning. Med hushållsbehov menas det man behöver i det egna hemmet, ett eget företag räknas alltså inte in i detta sammanhang.

Bild från MSB.

För flerbostadshus finns lite fler begränsningar och regler beroende på att det också finns fler människor som kan påverkas vid en eventuell olyckshändelse.

Brandfarliga vätskor flerbostadshus

Bild från MSB.