Gasol i publika lokaler

Publika lokaler är lokaler där det vanligen vistas människor som inte förväntas ha någon kännedom om förekommande hantering av brandfarliga gaser och vilka faror denna medför. För förbrukning i publika lokaler får brandfarlig gas endast hanteras för eget behov. Exempel på publika lokaler är restaurang, skola, museum, hotell, samlingslokaler och utställningslokaler. Då gasolhantering medför risker är det viktigt att all personal känner till och följer de krav och anvisningar som ges för förvaring och hantering. Detta dokument kan fungera som vägledning då en verksamhetsutövare ska söka tillstånd samt som informationsmaterial till föreståndare för gasol.

Gasol

Gasol är en gasblandning som till största del består av propan och butan. I normalt tillstånd är gasol i gasform men under tryck övergår den till vätskefas. Anledningen till att gasen komprimeras till vätska är att vätskan tar mycket mindre plats, vilket underlättar vid transport och förbrukning. En liter gasolvätska ger 250 liter gasolgas. Ovanför vätskeytan, i en gasolflaska, finns alltid gasformig gasol. Efterhand som denna gas förbrukas övergår mer av vätskan till gasform.

Gasol väger mer än luft men blandar sig lätt med denna. Under vissa omständigheter kan dock gasen ansamlas i lågt liggande utrymmen. Gasol är en luktfri och osynlig gas så för att kunna upptäcka ett eventuellt läckage tillsätts ett illaluktande ämne. Detta ämne medför att lukten kan anas redan vid mycket låga koncentrationer. Gasen i sig är inte giftig men dock mycket brandfarlig.

Gasolflaskor

Gasolflaskor har olika beteckningar beroende på vilken volym flaskan innehåller se nedanstående tabell. Ytterligare information kring olika sorters gasflaskor går att hämta ur boken Mindre gasolanläggningar.

Gasolinnehåll (liter) Gasolinnehåll (kg)
2012 13,7 6
2006 26 11
P11 26 11
P19 45 19
P45 108 45

Förvaring

Gasol kan förvaras både inomhus och utomhus. Förvaring utomhus är klart att föredra eftersom gasolen, vid ett eventuellt läckage, späds ut i luften. Här nedan står angivet krav vad gäller förvaring både inomhus och utomhus.

Inomhus

Gasolen skall förvaras i brandavskiljt utrymme alternativt i ett brandavskiljt skåp i minst klass EI 30. I båda fallen är det viktigt att gasbehållarna står stadigt mot underlaget och att utrymme/skåp ventileras direkt ut i det fria. Öppningar skall finnas både upp- och nedtill. Snö, löv och dylikt får ej kunna sätta igen ventilationsöppningarna. I utrymmet/skåpet får endast gasflaskorna förvaras, alltså inget annat material. Exempel på hur förvaring och ventilering kan se ut ges i bilaga 1.

Mindre än 5 liter

Flaskor med maximalt 5 liters volym ska förvaras som de större men får tas fram vid användning. De skall ställas tillbaka i minst EI 30-avskiljt utrymme efter användningen. Exempel är handhållna flaskor i skolor och flaskor till flamberingsvagnar på restauranger.

5 till 250 liter

Gasflaskorna skall förvaras i särskilt utrymme avskiljt i lägst brandteknisk klass EI 30 och väl ventilerat direkt till det fria.

Mer än 250 liter

Gasflaskorna skall förvaras i särskilt utrymme avskiljt i lägst brandteknisk klass EI 60 och väl ventilerat direkt till det fria.

Utomhus

Gasolen skall förvaras i ett låsbart plåtskåp. Skåpet skall vara ventilerat både upp- och nedtill. Ventilationsöppningarna skall mynna i det fria och snö, löv eller dylikt får inte kunna sätta igen dessa. Beroende på vilken volym som förvaras ställs olika krav på klassning av vägg eller skåp, se nedan. Finns risk för påkörning, av skåpet, skall påkörningsskydd anordnas. Exempel på hur förvaring och ventilering kan se ut ges i bilaga 2.

Mindre än 60 liter

Denna mängd räknas i många sammanhang som en ”frimängd” . Om ett skåp innehåller högst två stycken P11or får det stå intill ytterväggen utan annat än tillgreppsskydd (låsbart skåp).

60 till 1000 liter

Då skåpet innehåller högst 1000 liter gas får det stå intill ytterväggen om flaskorna är skyddade mot brandpåverkan från byggnaden i minst brandteknisk klass EI 60. Detta kan uppfyllas om byggnadens yttervägg uppfyller EI 60 krav och inte har oklassade fönster eller dörrar inom 3 meter från skåpet. Alternativt kan skåpet vara utfört så att det håller EI 60 mot väggen. Om både skåp och yttervägg är oklassade så skall avståndet mellan skåp och byggnad vara minst 3 meter.

Utrustning

Det är viktigt att den utrustning som ingår i anläggningen är avsedd för gasol. För att upptäcka fel på utrustningen skall regelbundna kontroller utföras. Nedan behandlas en del av de komponenter som ingår.

Huvudavstängning

Huvudavstängningen placeras så nära väggen som möjligt, på ett ställe där den är väl synlig och lättåtkomlig. Det är viktigt att den är utmärkt med skylt enligt nedan och att det direkt går att se om ventilen är öppen eller stängd. Vid arbetsdagens slut är det föreståndarens ansvar att se till att huvudavstängningen stängs.

Gasolledningar

Rörledningen mellan flaskorna och gasapparaten skall helst dras i ett stycke. Om det är nödvändigt att skarva den är det viktigt att skarvarna är synliga för att lätt kunna hitta ett eventuellt läckage. Skarvarna får alltså inte vara dolda bakom paneler, i väggar eller golvsocklar. Om ledningen har plasthölje skall detta vara borttaget vid varje väggenomföring. Observera att väggenomföringar ska vara tätade så att de uppfyller de krav, avseende brandklassning, som ställts på väggen i fråga. Rörledningar får inte gjutas in i väggar, golv eller tak. Ska ledningen placeras där kan det dock utföras genom att den läggs i ett skyddsrör som är ingjutet.

Slangar

Slangar ska vara avsedda för gasol och får inte vara längre än 1,5 meter såvida det inte är tekniskt motiverat. Slangarna ska kontrolleras kontinuerligt. Börjar slangen bli torr och sprucken är det dags att byta ut den.

El-utrustning i anslutning till gasolanläggningen

Mellan eluttag och gasolventiler eller gasoluttag skall ett minsta avstånd hållas. Om inte klassningsplanen anger något annat anses 0,5 meter vara ett tillräckligt avstånd.

Gasapparater

Gasapparater som ska användas skall vara CE-märkta med fyra siffror efter CE-märket. Vidare skall de installeras enligt tillverkarens anvisningar och vara placerad så att risk för brand inte föreligger.

Utmärkning

För att det ska vara klart och tydligt var gasolen finns skall utmärkning ske enligt nedan.

Skåp och utrymme

Skåp eller utrymme där gasol förvaras skall ha både varnings- och förbudsanslag. Varningsanslag skall upplysa om brand- och explosionsriskerna. Förbudsanslag skall upplysa om att det är förbjudet att röka eller göra annat som kan ge upphov till öppen eld, gnistor och annat som kan antända gasen. Anslagen placeras direkt på skåpet eller bredvid dörren, i ögonhöjd, på rummet där de förvaras.

Rörledningar

Rörledningar skall vara utmärkta enligt följande:

Orange färgsvep som innebär att rörledningen innehåller brandfarlig gas

Farosymbol i form av svart flamma

Vit pil som anger strömningsriktning

Texten GASOL (svarta bokstäver)

Tillståndsansökan

För att hantera gasol i publika lokaler krävs tillstånd. Blankett för tillståndsansökan och anmälan finns att ladda ner här. Efter att tillstånd beviljats och anläggningen är installerad ska den avsynas. Först efter avsyning får gasolanläggningen tas i bruk.

Föreståndare

Vid tillståndsansökan skall verksamheten anmäla minst en person som föreståndare för hanteringen av brandfarlig vara. Lämpligen utses en huvudansvarig och en ställföreträdande. Dessa skall ha kunskaper om gasolanläggningen och de risker denna kan medföra. Föreståndaren har ansvar för att ta fram enkla och tydliga instruktioner som behandlar hur anläggningen skall drivas, kontrolleras samt underhållas. Föreståndaren ska även se till att all dokumentation kring anläggningen samlas i till exempel en pärm. Exempel på dokumentation som ska finnas i denna är driftsinstruktioner, kopia på tillstånd, protokoll och kontaktuppgifter till föreståndare samt ställföreträdande. Det är föreståndarens ansvar att se till att övrig personal erhåller den kunskap som krävs för att driva anläggningen på ett säkert sätt.